Kemikalier

Faktaruta: REACH

Vad det är

REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) är EU:s samlade kemikalielagstiftning – förordning (EG) nr 1907/2006, i kraft sedan den 1 juni 2007. Den administreras av Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors, som förordningen själv inrättade.

Hur det fungerar – fyra delar

1. Registrering: företag som tillverkar eller importerar ett ämne i mängder över ett ton per år måste registrera det hos ECHA och lämna säkerhetsdata. Omkring 23 000 ämnen var registrerade 2025.
2. Utvärdering: ECHA och medlemsstaterna granskar inlämnad data och kan begära kompletterande tester.
3. Tillstånd: särskilt farliga ämnen (SVHC, ”Substances of Very High Concern”) förs först upp på en kandidatlista – omkring 247 ämnen – och ett urval av dessa flyttas därefter till den striktare tillståndslistan (bilaga XIV), där användning kräver specifikt myndighetstillstånd efter ett bestämt ”sunset date”. Så hanteras DEHP, DBP, BBP och DIBP sedan 2015.
4. Begränsning: bilaga XVII sätter direkta gränsvärden eller förbud för specifika användningar utan att kräva hela tillståndsprocessen – det är den vägen ftalater är begränsade i leksaker sedan 2007 och i kläder för vuxna sedan 2020.

Den avgörande principen är ”no data, no market”: bevisbördan ligger på företaget, inte på myndigheten. Ett ämne får inte säljas förrän tillverkaren visat att det är säkert – tvärtemot hur äldre kemikalielagstiftning fungerade.

Skillnad mot andra system

I USA reglerades kemikalier historiskt av TSCA (Toxic Substances Control Act, 1976), där bevisbördan låg omvänt: myndigheten (EPA) var tvungen att bevisa att ett ämne var farligt innan det kunde begränsas.

Det ledde till att tusentals ämnen kom ut på marknaden utan tillräcklig testning (Krimsky, PLOS Biology, 2017).

TSCA reformerades 2016, men bevisbördan är fortfarande svagare än REACH:s. Kina har ett eget registreringssystem som liknar REACH i struktur (ofta kallat ”China REACH”), men med färre bindande textilspecifika krav.

Så gör Farmerrain

Vi använder REACH som vår lägstanivå, inte vårt tak. Vi fasar ut ämnen – som klorparafiner – innan de blir tillståndspliktiga, snarare än att vänta på sista möjliga deadline.

Faktaruta: PFAS

Vad det är

PFAS är en grupp på över 4 700 industrikemikalier med en extremt stark kol-fluorbindning. Den bindningen gör ämnena vatten- och smutsavvisande – och nästan omöjliga att bryta ner, i naturen eller i kroppen. Därför kallas de ”eviga kemikalier.”

Var PFAS förekommer

PFAS används i kläder på två olika sätt: som en ytbehandling (DWR) på tygets utsida, eller inbyggt i ett andningsbart membran (till exempel PTFE-baserat, som i Gore-Tex).

Vanligast är PFAS i regnjackor och annat utomhusplagg.

En studie av Arnika och IPEN (2023), som testade plagg från 13 länder, hittade PFOA – ett av de mest hälsofarliga PFAS-ämnena – i 17 av de undersökta utomhusjackorna, och 16 av dem låg över EU:s föreslagna gränsvärden.

Men fynden var bredare än så: samma studie hittade PFAS även i t-shirts, badkläder, byxor och ett förkläde. Andra vanliga fyndplatser är skidkläder, vandringsbyxor, vattentäta skor och handskar samt barnkläder marknadsförda som ”fläckavvisande” – nordamerikansk forskning (Young et al., Environmental Science & Technology, 2022) fann PFAS i samtliga 72 testade skoluniformsprodukter från amerikanska och kanadensiska butiker.

Enligt en analys som miljöorganisationen ChemTrust redovisade 2024 står textilier för endast omkring 11 procent av EU:s totala PFAS-användning, men för hela 31 procent av PFAS-utsläppen till miljön – vilket beror på att ytbehandlingen successivt nöts och tvättas bort under plaggets livstid.

Idag har EU bindande textilgränsvärden bara för två specifika ämnen, PFOA och PFOS; övriga PFAS-ämnen i kläder är ännu inte gränsvärdesreglerade på EU-nivå, vilket är bakgrunden till det bredare PFAS-förbud som är under beredning (se Reglering nedan).

Varför de hamnade i regnkläder

PFAS-baserad ytbehandling (DWR, ”durable water repellent”) har sedan 1950-talet varit branschens mest effektiva sätt att få vatten att pärla av tyg.

Andningsbara membranplagg (typ Gore-Tex) bygger på samma princip.

Vad forskningen visar

Förhöjda PFAS-nivåer i blodet är kopplade till bland annat vissa cancerformer, nedsatt immunförsvar, hormonstörningar och försämrad fertilitet. Det handlar om ackumulerad exponering över tid, inte enstaka kontakt.

Reglering

EU reglerar redan flera PFAS-ämnen via POP-förordningen och REACH. Frankrike förbjuder PFAS i kläder från 2026, Danmark från juli 2026. Kina saknar motsvarande bindande textilkrav – bara frivilliga standarder.

Så gör Farmerrain

Vi använder ingen DWR-behandling alls. Vattentätheten sitter i själva vinylmaterialet – som ett paraply, inte som en spray-on-yta. Inget PFAS-lager att förnya efter tvätt, för att det aldrig fanns något.

 

Faktaruta: Ftalater

Vad det är

Ftalater är mjukgörare som gör hård, spröd PVC mjuk och böjlig. De är inte kemiskt bundna till plasten – de sitter löst inbakade och vandrar långsamt ut under plaggets hela livstid.

Varför de hamnade i regnkläder

PVC är i sitt naturliga tillstånd oanvändbart som klädmaterial. Ftalater – särskilt DEHP – blev under 1900-talet det billigaste och mest välfungerande sättet att göra PVC böjligt.

Vad forskningen visar
Ftalater klassas som hormonstörande av bland andra ECHA. Forskning kopplar exponering till sänkta hormonnivåer, försämrad fertilitet och utvecklingseffekter hos barn. DEHP är ett ”Substance of Very High Concern” (SVHC) inom EU:s Reach-förordning.

Reglering

Sedan 2020 omfattar EU:s REACH-restriktioner inte bara leksaker utan generella kläder och skor för vuxna. Oberoende tester av leksaker märkta ”Made in China” har visat ftalatnivåer kraftigt över gränsvärden – i ett fall 130 gånger över REACH:s gräns.

Det handlar inte bara om olika gränsvärden – det handlar om olika tidslinjer. De fyra vanligaste ortho-ftalaterna, DEHP, DBP, BBP och DIBP, har krävt särskilt myndighetstillstånd inom EU sedan den 21 februari 2015 (REACH bilaga XIV) – i praktiken förbjudna i de allra flesta tillämpningar om inte ett företag sökt och beviljats ett specifikt undantag.

År 2021 skärptes kraven ytterligare när ämnena klassades som hormonstörande, vilket gjorde fler användningsområden tillståndspliktiga.

Det är alltså över tio år sedan EU stängde dörren för dessa fyra ftalater.

Utanför EU finns ingen motsvarande skärpning: DEHP tillverkas och används fortfarande i stor skala i Kina, Indien och andra delar av Asien, liksom i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika – och kan komma in på EU-marknaden via importerade
varor.

Så gör Farmerrain

Vår mjukgörare heter Pevalen™ Pro 100 (Perstorp) – en polyolester, en helt annan kemisk familj än ftalater. Den används i samtliga fyra egna material: Biovinyl+, Blank Biovinyl+, Raintex+ och Raintex Light+. Den är dessutom baserad på 100 procent förnybart råmaterial (spårat via certifierad massbalans), med omkring 80 procent lägre klimatavtryck än en traditionell mjukgörare.

Faktaruta: Klorparafiner (SCCP & MCCP)

Vad det är

Klorparafiner är klorerade kolväten som används som sekundär mjukgörare och flamskyddsmedel i PVC och gummi. De delas in efter kedjelängd: kortkedjiga (SCCP, C10–C13) och medelkedjiga (MCCP, C14–C17).

Varför de hamnade i regnkläder

SCCP var länge ett billigt komplement till ftalater i PVC – det gjorde materialet mer formstabilt och gav visst flamskydd. När SCCP började regleras bort ersattes det i stor utsträckning av MCCP, som ansågs mindre problematiskt.

Vad forskningen visar

SCCP är klassat som ett ”Substance of Very High Concern” (SVHC) och uppfyller kriterierna för vPvB (mycket persistent, mycket bioackumulerande) enligt REACH. Ämnesgruppen är misstänkt hormonstörande och cancerframkallande.

En marknadsstudie av PVC- och gummiprodukter på den belgiska marknaden hittade SCCP i 27 av 28 testade prover – de flesta under EU:s gränsvärde, men förekomsten visar hur utbrett ämnet fortfarande är i importerade konsumentvaror.

Reglering – det här är skillnaden mot PFAS och ftalater

SCCP är redan bindande förbjudet inom EU sedan 2017, via Stockholmskonventionen och EU:s POP-förordning (gränsvärde 0,15 viktprocent i varor). MCCP är på väg att få samma status: Stockholmskonventionen beslutade i maj 2025 att lista MCCP, och EU-kommissionen har föreslagit att föra in MCCP i POP-förordningen med beslut planerat under 2026. Utanför EU finns ingen motsvarande bindande lagstiftning – branschens egna listor (AFIRM, ZDHC) sätter frivilliga gränsvärden, men de är just frivilliga.

Så gör Farmerrain

Pevalen™ Pro 100 är en polyolester – varken en ftalat eller en klorparafin. Den kemiska strukturen har inget gemensamt med klorerade alkaner. Samma mjukgörare, samma svar, i alla våra fyra egna material.