FAQ

Eftersom våra produkter är handgjorda och tillverkas i små kvantiteter, fylls lagret på så fort fabriken hunnit producera. Observera att alla färger inte återproduceras utan kan utgå från sortimentet. Detta framgår klart och tydligt på produktbeskrivningen på hemsidan för att undvika missförstånd. Om du saknar en produkt under en tid, får du gärna kontakta oss info@farmerrain.com

Det kan ta några arbetsdagar för byten och returer att behandlas av vårt lager. Under särskilt hektiska perioder kan det ta upp till 2 veckor. Om du vill få en uppdatering angående din retur, kontakta oss info@farmerrain.com

Under fliken “Returer och byte” finns all den information för att returnera en produkt. Mer information finns här: Returer och byte

I det sista steget av ditt köp ser du ett orderkvitto på skärmen som du kan skriva ut. Du får även detta kvitto skickat till den angivna e-postadressen. Hittar du inte vårat mail? Titta därför gärna även i ”skräppost” mappen, eftersom e-postklienter ibland sorterar dom till den mappen. Står det avbruten har din order inte gått igenom, detta beror oftast på tekniskt fel eller att betalningen tog för lång tid. Gör i så fall om ordern då vi inte får den till oss när den är avbruten.

När din order har blivit upphämtad från vårt lager skickar vi ett e-mail med ditt spårningsnummer. Notera att spårningsnumret kanske inte fungerar direkt, då fraktbolaget oftast måste skanna paketet när det kommer till deras lager och det kan då dröja några timmar. Vi uppskattar att detta ska vara gjort inom ett dygn, kontakta oss för felsökning om så inte skett.

Det är inte möjligt att lägga till produkter på en order som redan är slutförd, utan det måste hanteras som en separat order. Väljer du att lägga ytterligare order kontakta oss så du kan försäkra dig om att vi sett att du lagt två orders och manuellt kan ta bort frakt på den ena orden om vi kan sända dom i samma försändelse. Normalt löser vi det automatiskt vid packningen men vid hög belastning kan det vara svårt att upptäcka.

Om du har problem att lägga en order, pröva först att göra köpet i en annan webbläsare, eller genom en annan enhet – det brukar oftast lösa problemet. Om det inte fungerar, kontakta din bank för att försäkra dig om att de inte tillfälligt har blockerat transaktionen. Kvarstår problemet kontakta Kustum eller Paypal beroende vad du valt för alternativ i checkout.

Swish

Kustum / Apple pay, Visa ,Mastercard och Klarna

Paypal

Din order skickas normalt från lagret om du beställer innan kl 11.00 ofta samma dag. Räkna med dagen efter och som längst 2 dagar efter att du har lagt din beställning, detta gäller varor som finns hemma på lager. Har du väldigt tight tidsram så skicka ett mail till Info@farmerrain.com eller ring 0046-47122065

Farmerrain levererar normalt till hela världen med FedEx om det är något land som dom inte kan leverera till fråga!  Notera att fraktkostnaderna varierar beroende på var du bor. Läs mer om det under betalningsvillkor

Alla våra paket som skickas i Sverige levereras med DHL är därmed försäkrade upp till 150 kr/kilo.

Om du vill göra ändringar i eller makulera din order är det mycket viktigt att du kontaktar oss direkt. Om vi inte får ett meddelande direkt efter att ordern är lagd, kan vi inte garantera att vi hinner ändra eller stoppa den. Om en order som du önskar makulera har hunnit skickas, är det ditt ansvar som kund att skicka tillbaka paketet inom 30 dagar. Om paketet inte hämtas ut, kommer du att debiteras en avgift på 250kr.

Nej vi har ingen fysisk butik, men däremot är du välkommen hem till oss på gården för att hämta din order. Du måste dock meddela innan du kommer. Avtala gärna tid via mail info@farmerrain.com.

Detta beror på om du beställer inom Sverige eller till andra länder. Om du bor i Sverige tar leveranstiden mellan 1-4 dagar beroende på var du bor i landet. Bor du i ett annat land får du räkna med 3-7  dagar beroende på land och FedEx samarbetspartners i landet du bor i.

Den skickas från vårt eget lager här på gården i Emmaboda, Sverige.

Nej tyvärr inte.

Ordet galon har en sjuttioårig svensk historia som är väl värd att känna till innan man köper ett
plagg som kallas det.

Plagget går nästan alltid att laga, oavsett om skadan är slitage eller en olyckshändelse.
Extraknappar och en lapp följer redan med jackan; ett fullständigt lagningskit går att lägga till
beställningen.

Fråga efter vattenpelaren i mm och hur sömmarna är gjorda — svetsade eller tejpade. De två
siffrorna säger mer om verklig prestanda än något annat på etiketten.

Uteslutande PVC. Membran sätts igen av salt och fiskrens och slits snabbt; en belagd väv spolas
ren och sviker inte mitt i ett arbetspass.

Farmerrains egna PVC-tyger med Pevalen™ Pro 100 har i användartester behållit smidigheten långt under −20 °C — konventionell PVC utan köldtålig mjukgörare blir stel i kyla, så fråga alltid vilken mjukgörare ett plagg innehåller om vinterbruk är viktigt.

Galon (PVC) är det enkla valet: helt tätt, spolas rent på fem sekunder, tål att ett barn sitter och kanar på en blöt gunga utan att ta skada. Det krävs ingen impregnering att komma ihåg.

Ett andasplagg är rätt val vid hög fysisk aktivitet i kortvarigt eller måttligt regn — kroppsvärmen och den egna rörelsen hjälper membranet att göra sitt jobb. Kräver regelbunden impregnering för att fungera över tid.

Raintex Light+ väger lika lite som många PU-plagg (250 g/m²) men gulnar inte i UV-ljus och åldras inte genom hydrolys på det sätt PU gör. Ett bra mellanting för den som rör sig mycket men inte vill kompromissa på livslängd.

Välj en kraftig PVC-belagd väv. Den tål nötning, kemikalier och hårt slitage bättre än något annat material i den här jämförelsen. Den går att laga om den går sönder, och håller i decennier snarare än säsonger.

Det beror på vad dagen innehåller. För pölar, lera, sandlåda och regn: galon — helt tätt, spolas rent, tål att barn sitter och kanar. För höga pulsaktiviteter under längre tid: skalplagg som andas.

Många familjer har båda och väljer efter väder. Och galonets stora föräldrafördel är ärligheten: det fungerar likadant år efter år och kan ärvas utan att någon impregnering behöver underhållas.

Vid låg till måttlig aktivitet i ihållande regn: ja. Luftväxling genom öppningar och passform flyttar mer fukt än ett membran under mättade förhållanden. Vid hög puls i lätt väder har membranet fördelen.

Saltvatten, fiskrens och hårt slitage sätter igen och sliter membran snabbt, och plaggen tål inte samma rengöring. Belagd PVC-väv spolas ren, tål nötningen och sviker inte mitt i ett drag. Valet är praktiskt, inte nostalgiskt.

Sällan. Vid ihållande regn, mekaniskt tryck och slitage tappar membranplagg både andning och upplevd täthet. För heldagsarbete ute ger en helt tät konstruktion med ventilation ett mer förutsägbart skydd.

Funktionen försämras stegvis: impregneringen slits, porer sätts igen av smuts och tvättmedelsrester, laminatet kan delaminera och tejpade sömmar släppa. Plagget kan vara ”tätt” men upplevas blött långt tidigare.

Historiskt byggde de flesta DWR-behandlingar på PFAS — högfluorerade ämnen som är extremt svårnedbrytbara i naturen. Branschen ställer om till PFAS-fria alternativ, och användningen begränsas stegvis inom EU. Kontrollera alltid tillverkarens deklaration. Farmerrains egna tyger innehåller inte PFAS.

Durable Water Repellent — impregneringen som får vatten att pärla av yttertyget på membranplagg. Den slits bort av tvätt, UV-ljus och nötning och måste läggas om regelbundet för att plagget ska fungera. Farmerrains belagda vävar behöver ingen DWR.

Två skäl. När luften utanför är mättad med fukt försvinner tryckskillnaden som driver ångtransporten. Och när yttertyget blir genomblött blockeras transporten nästan helt.
Membranet andas alltså som sämst i just det väder plagget köptes för.

Hur många gram vattenånga en kvadratmeter material släpper igenom per dygn under labbförhållanden (MVTR). 10 000–20 000 marknadsförs som höga värden. Verklig prestanda i regn är lägre.

Membranet släpper igenom enskilda vattenångmolekyler men stoppar droppar. Transporten drivs av skillnaden i värme och fukt mellan insida och utsida av plagget.

För att materialet inte släpper ut vattenånga. Fukten du känner kommer inifrån, inte utifrån. Lösningen är ventilation — öppningar, luftig passform och rätt lager under — inte ett tätare plagg.

Ja. Utöver PVC-råvaran BIOVYN™ (kopplad till förnybar biomassa genom certifierad massbalans) och den ftalatfria mjukgöraren Pevalen™ Pro 100, är undertyget i alla våra egna tygkvaliteter gjort av 100 % återvunnen PET-polyester – och har alltid varit det, redan i den äldre Biovinyl-generationen innan Biovinyl+ fanns. Undertyget utgör omkring 12 % av en jackas totalvikt (enligt vår EPD för seglarjackan); resten är PVC-beläggning – men den delen av tyget är i sin helhet återvunnen.

På vår fördjupade sida om Biovinyl+, där vi går igenom BIOVYN™, Pevalen™ Pro 100,
massbalanscertifieringen och jämförelsen med traditionell PVC i detalj.

Nej. Biovinyl+ används i stora delar av det egna sortimentet, men till exempel vadarbyxorna görs inte i Biovinyl+. Kontrollera alltid materialangivelsen för respektive plagg.

Materialet är helt tätt och släpper därför inte igenom vattenånga — vid hög aktivitet kan fukt kondensera på insidan. Vid hög aktivitet bör du kolla på ett mekaniskt ventilerat plagg tex Hunter-jackan, Adventure-anoraken, Trenchcoat 2.0, Hunter midjebyxa och Matching Kid midjebyxa har mekanisk ventilation inbyggd för att hantera det.

Kemiskt är det samma material — PVC — men råvarukedjan och mjukgöraren skiljer sig. Se det utförliga stycket ”Biovinyl+ jämfört med traditionell PVC” längre ner på sidan för hela jämförelsen.

Att materialet är ftalatfritt ökar möjligheten att det kan återvinnas. Vi tar också alltid emot
uttjänta plagg på vårt lager i Emmaboda för återvinning eller återbruk.

Tvätta inte i onödan, vinylplagg är lätta att hålla rena. Rengör i första hand med en fuktig trasa
och ljummet vatten, utan tvättmedel. Vid mer smuts kan du använda ofärgad såpa. Behöver
plagget maskintvättas, tvätta i 40 °C utan sköljmedel, gärna ut och in. Torktumla aldrig, utan låt
det lufttorka hängande. Veck kan strykas bort försiktigt på låg temperatur från insidan, med ett
tyg emellan. Förvara inte ljusa och blanka plagg mot mörka färger, läder eller konstläder,
eftersom de kan ta färg.

Med rätt skötsel kan ett plagg i Biovinyl+ hålla i minst 30 år. Ja. Vi vill att dina kläder ska hålla så
länge som möjligt, och därför erbjuder vi lagning som förlänger plaggets livslängd. Du kan laga
själv med våra reparationskit eller knappkit, eller skicka plagget till oss. Vi svetsar och reparerar
på vårt lager i Emmaboda, eller skickar det vidare till fabriken vid behov. När plagget har nått
slutet av sin livslängd tar vi gärna emot det, så att materialet kan återvinnas eller återbrukas på
rätt sätt på vårt lager i Emmaboda.

Plaggen är gjorda och testade för att fungera bra ner till −30 °C, enligt Farmerrains egna
fälttester. Det är ingen garanti, och −50 °C utlovas inte.

Det betyder att en mängd förnybar biomassa eller återvunnet kol matas in i en delad
produktionsprocess, och att en motsvarande mängd av den färdiga produkten sedan tillskrivs
som förnybar — spårbart genom ett certifierat system (ISCC PLUS för Pevalen™ Pro 100). Det är
en etablerad, certifierad redovisningsmetod som används brett inom kemiindustrin, snarare än
ett påstående om att varje enskild molekyl fysiskt kommer från biomassa.

Nej. Mjukgöraren Pevalen™ Pro 100 är helt fri från ftalater, och materialet innehåller inte PFAS.
Enligt vår miljövarudeklaration innehåller materialet inte heller några ämnen på EU:s
kandidatförteckning över särskilt farliga ämnen (SVHC), och det är Oeko-Tex-testat.

Biovinyl+ är vårt eget regnklädesmaterial. Det görs av BIOVYN™, världens första kommersiellt
tillgängliga bioattribuerade PVC, och den ftalatfria mjukgöraren Pevalen™ Pro 100 från svenska
Perstorp. Resultatet är helt vattentätt, fritt från ftalater och PFAS och behöver aldrig
impregneras. Det är fälttestat ner till −30 °C och byggt för att hålla.

Biovinyl+ är Farmerrains eget regnklädesmaterial. Det bygger på BIOVYN™ från INOVYN, världens första kommersiellt tillgängliga bioattribuerade PVC, där den fossila råvaran har ersatts av förnybar biomassa. Mjukgöraren är Pevalen™ Pro 100 från svenska Perstorp, en ftalatfri mjukgörare med 100 procent förnybart kolinnehåll. Enligt Perstorp har den omkring 80 procent lägre koldioxidavtryck än motsvarande fossila mjukgörare. Både PVC:n och mjukgöraren följs upp enligt certifierad massbalans, och mjukgöraren är ISCC PLUS-certifierad. Materialet är fritt från ftalater och PFAS, behöver aldrig impregneras och har en tredjepartsgranskad miljövarudeklaration (EPD). Det ger samma skydd som traditionell vinyl: helt vattentätt, tåligt mot olja och kyla och gjort för att hålla i många år.

Nästan — oljekläder var föregångaren och var oftast vävar som var oljebehandlade.

I ordets historiska betydelse, Ja. Läs alltid materialdeklarationen.

Nej. Det gamla var PVC-baserat, dagens material är Polyuretan och förkortning PU.

GALON registrerades 2013 som EU-varumärke av en annan aktör, efter att de äldre registreringarna löpt ut 2006-05-24

Galon AB:s ullbaserade galon, patentsökt som ”nytt material av världsklass”.

Material från den enda fabrik som tillverkade GALON® — Galon AB i Göteborg.

Fabriken på Gamlestadsvägen 14 som tillverkade den ursprungliga galonväven.

Från Gamlestadens Konstläderfabrik i Göteborg: GA + LON (nylon).

Plastbelagd textilväv. Ordet började som produktnamn och blev ett allmänt begrepp.

Vid låg till måttlig aktivitet i ihållande regn: ja.

Saltvatten och slitage sliter membran snabbt. Belagd PVC-väv spolas ren och sviker inte.

Sällan — en tät konstruktion med ventilation ger mer förutsägbart skydd.

Ja, funktionen försämras stegvis när impregneringen slits.

Historiskt ofta. Branschen ställer om. Farmerrains tyger innehåller inte PFAS.

Impregneringen som får vatten att pärla av. Slits bort och måste förnyas — Farmerrains vävar behöver ingen.

Tryckskillnaden som driver ångtransporten försvinner när luften är mättad med fukt.

Hur mycket vattenånga materialet släpper igenom per dygn (MVTR).

Släpper igenom vattenångmolekyler men stoppar droppar, driven av skillnaden i värme och fukt.

Nej — den säger inget om sömmar, dragkedjor eller slitage.

Den europeiska standarden för skyddskläder mot regn.

Tejp är en tätning tillagd i efterhand som kan släppa. En svets är en del av materialet.

Minst 10 000 mm för heldagar ute i regn, i kombination med svetsade sömmar.

Ett mått på statiskt vattentryck ett tyg står emot, mätt i millimeter enligt ISO 811.

Ute hela dagar: kraftig PVC-väv. Kortare pass, lägre vikt: Raintex Light+ eller PU.

Merparten i Asien. Tillverkningsland avgör inte kvaliteten, men transparens om ursprung och innehåll gör det.

PVC-belagd väv, i regel — pigmentet blandas in i hela beläggningen.

Stabiliserad PVC-väv. De vanligaste PU-beläggningarna gulnar och försprödas i solljus.

Den vävda stomme som beläggningen ligger på. Farmerrains undertyger väger 60–80 g/m² — resten av vävens vikt är beläggning.

Beläggningen är tjockare. Vikten är priset för slitstyrkan.

Att tygstyckena fogas samman med värme eller högfrekvenssvets i stället för att sys. Inga nålhål.

Vatten är en direkt reaktant i hydrolysen, så fukt i omgivningsluften räcker — plagget behöver varken användas eller regna på. Förvara PU-plagg svalt, torrt och luftigt.

Nedbrytningen kortar polymerkedjorna, och lågmolekylära fragment vandrar upp mot ytan — det är den vedertagna förklaringen till att åldrad PU känns klibbig. Samma process gör materialet sprött, vilket leder till sprickbildning och flagning.

De flesta PU-beläggningar bygger på en polyesterbaserad polyol med esterbindningar som vattenmolekyler kan bryta. Vatten är en direkt reaktant, inte bara en utlösande faktor. Hur snabbt det går varierar kraftigt — från ett par år i varmt, fuktigt klimat till decennier vid sval, torr förvaring.

Ja. PU åldras genom hydrolys. PVC åldras inte på det sättet.

Konventionell PVC blir styvare vid låga temperaturer — men hur mycket avgörs av mjukgöraren. Farmerrains egna tyger med Pevalen™ Pro 100 har i användartester behållit smidigheten långt under −20 °C.

För att materialet inte släpper ut vattenånga. Lösningen är ventilation, inte ett tätare plagg.

En intakt belagd väv, PVC eller PU, släpper inte igenom vatten alls. Membranplagg är täta på pappret men beroende av impregnering.

Kraftig PVC-belagd väv. Den tål mer nötning, kan repareras och åldras inte genom hydrolys på det sätt PU gör.

Båda är plastbelagd textilväv. PVC ger en tjockare, tåligare beläggning som väger mer; PU ger en tunnare, lättare och smidigare. PVC håller generellt längre vid hårt bruk, PU är bekvämare vid lätt bruk.

Nej, och det är en viktig skillnad. Endast cirka 23 000 ämnen var registrerade under REACH 2025, medan flera hundra tusen kemiska föreningar förekommer i kommersiellt bruk globalt. Att ett ämne inte står med på kandidatlistan kan betyda att det är utvärderat och bedömt säkert — men det kan lika gärna betyda att det ännu inte hunnit granskas. Frånvaro av en varningsflagga är inte samma sak som ett säkerhetsintyg.

Ja. Ett företag som importerar en vara till EU övertar samma skyldigheter som en EU-tillverkare skulle haft — de kan behöva utse en så kallad ”endast representant” (Only Representative) för registreringen. Det är själva poängen med regelverket: ursprungsland avgör inte om reglerna gäller, bara vem som bär ansvaret för att de följs.

Ja, men inte ECHA direkt. Tillsynen ligger hos varje medlemslands egen myndighet — i Sverige Kemikalieinspektionen, i Tyskland bland annat Bundesanstalt für Arbeitsschutz und Arbeitsmedizin (BAuA) tillsammans med delstaternas myndigheter. ECHA samordnar och håller register, men det är nationella inspektioner, marknadskontroll och i vissa fall tullen vid import som i praktiken upptäcker avvikelser.

Att ett ämne finns på kandidatlistan (SVHC) innebär att det är identifierat som särskilt farligt och att företag måste informera om det finns i en vara över 0,1 viktprocent — men det är inte i sig förbjudet. Först när ämnet flyttas till den snävare tillståndslistan (bilaga XIV) blir användningen tillståndspliktig. Det är alltså två olika skärpningsgrader, inte samma sak — och ett ämne kan ligga kvar på kandidatlistan i flera år innan (eller utan att) det någonsin flyttas vidare.

Nästan, men inte exakt. När ett ämne förs upp på REACH bilaga XIV (auktorisationslistan) innebär det att ämnet inte får tillverkas, säljas eller användas inom EU efter ett bestämt datum — om inte ett företag ansöker om och beviljas ett specifikt undantag för en specifik användning. I praktiken fungerar det som ett förbud med en smal öppning för fall där inget säkrare alternativ finns. DEHP, DBP, BBP och DIBP är exempel på ämnen som hanteras på det sättet sedan 2015.

Generellt ja, om de innehåller ftalater. Ftalater är inte kemiskt bundna till plasten utan vandrar sakta ut ur materialet under hela dess livstid — ju äldre plagget är, desto mer har redan läckt ut, vilket också innebär att kvarvarande halter fortsätter vandra ut i luft, damm och vid hudkontakt. Ett äldre PVC-plagg (eller ett second hand-fynd) har alltså statistiskt sett redan avgett mer ftalater än ett nytt. Det gäller inte Farmerrains egna material, eftersom de är ftalatfria oavsett ålder — men är relevant att känna till för PVC-produkter i allmänhet.

PVC som material går tekniskt att smälta om flera gånger utan att egenskaperna försämras, och materialåtervinning av PVC ökar i Europa. Men ett regnplagg är sällan ett enda material — dragkedjor, sömtejp, knappar och foder gör textilåtervinning mer komplicerat i praktiken än för ren PVC-plast. Vi är ärliga med att vi ännu inte har en fullskalig återvinningslösning för färdiga plagg. Vår hållbarhetsstrategi bygger istället primärt på livslängd: ett plagg som håller i decennier belastar miljön mindre än flera kortlivade plagg, oavsett återvinningsbarhet.

Inte nödvändigtvis. Halogener är en grupp grundämnen (bland annat klor, fluor och brom) som finns naturligt i till exempel havssalt, och som i vissa plaster — som PVC — sitter hårt kemiskt bundna i själva polymerkedjan. I den formen är de i praktiken lika ofarliga som saltet i havsvatten. Det som faktiskt är problematiskt är vissa fristående halogenföreningar, som bromerade flamskyddsmedel. Att kräva ”halogenfritt” är ett trubbigt verktyg — det utesluter både farliga och ofarliga halogenanvändningar i samma veva. Mer exakt vore att fråga efter frånvaro av specifika ämnen, som vi gör i resten av den här FAQ:n.

Ja, det bör undvikas — men inte för att PVC är unikt farligt. Okontrollerad förbränning av klorhaltigt material (PVC, men även trä och matrester) kan bilda dioxiner, en grupp giftiga och svårnedbrytbara ämnen. Det är just den okontrollerade förbränningen som är problemet: i industriell PVC-tillverkning bildas dioxin bara i spårmängder och fångas upp av katalysatorer, och kontrollerade avfallsförbränningsanläggningar har rökgasrening som fångar upp det mesta. Regeln är enkel: lämna uttjänta regnkläder till textilåtervinning eller till kommunens avfallshantering — elda dem aldrig själv, oavsett material.

Vår miljövarudeklaration (EPD) är tredjepartsverifierad enligt ISO 14025 av Sweco Environment, med data från Miljögiraff AB. Den beskriver materialsammansättning, klimatavtryck och livscykel i detalj — hör av dig om du vill ha den skickad.

Vi byter. Det gjorde vi när vi gick från fossilbaserad mjukgörare till Pevalen™ Pro 100. Om något vi använder idag ifrågasätts på goda grunder i morgon, uppdaterar vi materialet och skriver det öppet — precis som vi redan är öppna med att vårt Deadstock-material innehåller ftalater eftersom det tillverkades innan dagens lagstiftning fanns.

Barn stoppar ofta kragar och ärmar i munnen, vilket är en vanlig exponeringsväg för ämnen som inte är kemiskt bundna till materialet (som ftalater och klorparafiner, vilka vandrar ut ur plasten över tid). Eftersom Pevalen™ Pro 100 tillhör en annan kemisk familj än båda dessa grupper minskar det den specifika risken — men som med alla plastprodukter är det ändå bra vana att inte låta barn tugga länge på kläder.

Nej. Impregnering (DWR) behövs bara för plagg där vattentätheten sitter i en ytbehandling som nöts bort. Vår vattentäthet sitter i själva vinylmaterialet — som ett paraply. Det finns inget lager att förnya.

Ja. Enligt EU:s Reach-förordning måste ett företag svara inom 45 dagar om en vara innehåller ämnen på SVHC-listan (som DEHP eller SCCP), om du frågar.

Därför att de fungerade bäst tekniskt när de introducerades — PFAS gav oöverträffad vattenavvisning, ftalater och klorparafiner gjorde styv PVC bärbar. Det var inte slarv. Riskerna blev tydliga först årtionden senare, i takt med att forskningen om ackumulering i kropp och miljö växte fram.

Nej. Ren PVC (polyvinylklorid) är en stabil plast. Det är tillsatserna — mjukgörare, flamskyddsmedel, stabilisatorer — som avgör om ett PVC-material är problematiskt, inte polymeren själv.

Skriver svaret här.

Nästan — oljekläder var föregångaren och var oftast vävar som var oljebehandlade.

I ordets historiska betydelse, Ja. Läs alltid materialdeklarationen.

Nej. Det gamla var PVC-baserat, dagens material är Polyuretan och förkortning PU.

GALON registrerades 2013 som EU-varumärke av en annan aktör, efter att de äldre registreringarna löpt ut 2006-05-24

Galon AB:s ullbaserade galon, patentsökt som ”nytt material av världsklass”.

Material från den enda fabrik som tillverkade GALON® — Galon AB i Göteborg.

Fabriken på Gamlestadsvägen 14 som tillverkade den ursprungliga galonväven.

Från Gamlestadens Konstläderfabrik i Göteborg: GA + LON (nylon).

Plastbelagd textilväv. Ordet började som produktnamn och blev ett allmänt begrepp.

Generellt ja, om de innehåller ftalater. Ftalater är inte kemiskt bundna till plasten utan vandrar sakta ut ur materialet under hela dess livstid — ju äldre plagget är, desto mer har redan läckt ut, vilket också innebär att kvarvarande halter fortsätter vandra ut i luft, damm och vid hudkontakt. Ett äldre PVC-plagg (eller ett second hand-fynd) har alltså statistiskt sett redan avgett mer ftalater än ett nytt. Det gäller inte Farmerrains egna material, eftersom de är ftalatfria oavsett ålder — men är relevant att känna till för PVC-produkter i allmänhet.

Inte nödvändigtvis. Halogener är en grupp grundämnen (bland annat klor, fluor och brom) som finns naturligt i till exempel havssalt, och som i vissa plaster — som PVC — sitter hårt kemiskt bundna i själva polymerkedjan. I den formen är de i praktiken lika ofarliga som saltet i havsvatten. Det som faktiskt är problematiskt är vissa fristående halogenföreningar, som bromerade flamskyddsmedel. Att kräva ”halogenfritt” är ett trubbigt verktyg — det utesluter både farliga och ofarliga halogenanvändningar i samma veva. Mer exakt vore att fråga efter frånvaro av specifika ämnen, som vi gör i resten av den här FAQ:n.

Ja, det bör undvikas — men inte för att PVC är unikt farligt. Okontrollerad förbränning av klorhaltigt material (PVC, men även trä och matrester) kan bilda dioxiner, en grupp giftiga och svårnedbrytbara ämnen. Det är just den okontrollerade förbränningen som är problemet: i industriell PVC-tillverkning bildas dioxin bara i spårmängder och fångas upp av katalysatorer, och kontrollerade avfallsförbränningsanläggningar har rökgasrening som fångar upp det mesta. Regeln är enkel: lämna uttjänta regnkläder till textilåtervinning eller till kommunens avfallshantering — elda dem aldrig själv, oavsett material.

Vi byter. Det gjorde vi när vi gick från fossilbaserad mjukgörare till Pevalen™ Pro 100. Om något vi använder idag ifrågasätts på goda grunder i morgon, uppdaterar vi materialet och skriver det öppet — precis som vi redan är öppna med att vårt Deadstock-material innehåller ftalater eftersom det tillverkades innan dagens lagstiftning fanns.

Barn stoppar ofta kragar och ärmar i munnen, vilket är en vanlig exponeringsväg för ämnen som inte är kemiskt bundna till materialet (som ftalater och klorparafiner, vilka vandrar ut ur plasten över tid). Eftersom Pevalen™ Pro 100 tillhör en annan kemisk familj än båda dessa grupper minskar det den specifika risken — men som med alla plastprodukter är det ändå bra vana att inte låta barn tugga länge på kläder.

Nej. Impregnering (DWR) behövs bara för plagg där vattentätheten sitter i en ytbehandling som nöts bort. Vår vattentäthet sitter i själva vinylmaterialet — som ett paraply. Det finns inget lager att förnya.

Därför att de fungerade bäst tekniskt när de introducerades — PFAS gav oöverträffad vattenavvisning, ftalater och klorparafiner gjorde styv PVC bärbar. Det var inte slarv. Riskerna blev tydliga först årtionden senare, i takt med att forskningen om ackumulering i kropp och miljö växte fram.

Nej. Ren PVC (polyvinylklorid) är en stabil plast. Det är tillsatserna — mjukgörare, flamskyddsmedel, stabilisatorer — som avgör om ett PVC-material är problematiskt, inte polymeren själv.

Enklare lagningar kan svetsas i Käsemåla. Övriga utförs vid vår huvudfabrik.

Ja. Utöver PVC-råvaran BIOVYN™ (kopplad till förnybar biomassa genom certifierad massbalans) och den ftalatfria mjukgöraren Pevalen™ Pro 100, är undertyget i alla våra egna tygkvaliteter gjort av 100 % återvunnen PET-polyester – och har alltid varit det, redan i den äldre Biovinyl-generationen innan Biovinyl+ fanns. Undertyget utgör omkring 12 % av en jackas totalvikt (enligt vår EPD för seglarjackan); resten är PVC-beläggning – men den delen av tyget är i sin helhet återvunnen.

Torka av med ljummet vatten. Ingen impregnering, ingen torktumlare.

Ja — skicka det till oss. De flesta lagningar sker i Käsemåla, med huvudfabriken som stöd om skadan ligger utanför vad vi klarar där.

20–30 procent lägre miljöavtryck redan efter nio månaders förlängd livslängd, enligt WRAP.

De möter mer nötning i vardagsbruk.

Nya produkter: bäddskydd, dagväskor, förkläden, sittunderlag.

De doneras, bland annat till Röda Korset, Lions Emmaboda och Ukraina.

Ja, under Black Week en gång om året.

Ja, till vårt museum.

Kunden betalar frakten. Lagningen kostar självkostnad eller fördelaktigt pris.

Fler gånger än man tror — exempel finns på tre lagningar.

Nästan alltid, så länge det är miljömässigt försvarbart.

Enklare lagningar kan svetsas i Käsemåla. Övriga utförs vid vår huvudfabrik.

Ja, separat.

Laga själv med medföljande lapp och knappar, eller skicka in plagget till oss. Finns även lagningskitt att köpa.

I praktiken sällan — laminatet går inte att separera.

Enligt EU:s POP-förordning måste avfall med vissa långlivade organiska föroreningar över ett gränsvärde destrueras — inte återvinnas. Medelkedjiga klorparaffiner, vanliga som PVC-mjukgörare, väntas omfattas under 2026. Farmerrains tyger innehåller varken ftalater eller klorparaffiner.

Ovanligt men inte unikt. Av tretton undersökta regnklädesmärken är det få som anger att deras produkter är ftalatfria, både inom PVC och PU. Ingen anger vilken mjukgörare som används i stället — utom Farmerrain: Pevalen™ Pro 100.

Ja, mekaniskt, om det sorteras rent. Ftalatfritt material är enklare för framtida återvinning.

Vid okontrollerad förbränning. Elda aldrig uttjänta plagg själv.

Vissa gör det. Farmerrains egna tyger mjukgörs med Pevalen™ Pro 100, inte ftalater.

Nej, och det är en viktig skillnad. Endast cirka 23 000 ämnen var registrerade under REACH 2025, medan flera hundra tusen kemiska föreningar förekommer i kommersiellt bruk globalt. Att ett ämne inte står med på kandidatlistan kan betyda att det är utvärderat och bedömt säkert — men det kan lika gärna betyda att det ännu inte hunnit granskas. Frånvaro av en varningsflagga är inte samma sak som ett säkerhetsintyg.

Ja. Ett företag som importerar en vara till EU övertar samma skyldigheter som en EU-tillverkare skulle haft — de kan behöva utse en så kallad ”endast representant” (Only Representative) för registreringen. Det är själva poängen med regelverket: ursprungsland avgör inte om reglerna gäller, bara vem som bär ansvaret för att de följs.

Ja, men inte ECHA direkt. Tillsynen ligger hos varje medlemslands egen myndighet — i Sverige Kemikalieinspektionen, i Tyskland bland annat Bundesanstalt für Arbeitsschutz und Arbeitsmedizin (BAuA) tillsammans med delstaternas myndigheter. ECHA samordnar och håller register, men det är nationella inspektioner, marknadskontroll och i vissa fall tullen vid import som i praktiken upptäcker avvikelser.

Att ett ämne finns på kandidatlistan (SVHC) innebär att det är identifierat som särskilt farligt och att företag måste informera om det finns i en vara över 0,1 viktprocent — men det är inte i sig förbjudet. Först när ämnet flyttas till den snävare tillståndslistan (bilaga XIV) blir användningen tillståndspliktig. Det är alltså två olika skärpningsgrader, inte samma sak — och ett ämne kan ligga kvar på kandidatlistan i flera år innan (eller utan att) det någonsin flyttas vidare.

Nästan, men inte exakt. När ett ämne förs upp på REACH bilaga XIV (auktorisationslistan) innebär det att ämnet inte får tillverkas, säljas eller användas inom EU efter ett bestämt datum — om inte ett företag ansöker om och beviljas ett specifikt undantag för en specifik användning. I praktiken fungerar det som ett förbud med en smal öppning för fall där inget säkrare alternativ finns. DEHP, DBP, BBP och DIBP är exempel på ämnen som hanteras på det sättet sedan 2015.

Generellt ja, om de innehåller ftalater. Ftalater är inte kemiskt bundna till plasten utan vandrar sakta ut ur materialet under hela dess livstid — ju äldre plagget är, desto mer har redan läckt ut, vilket också innebär att kvarvarande halter fortsätter vandra ut i luft, damm och vid hudkontakt. Ett äldre PVC-plagg (eller ett second hand-fynd) har alltså statistiskt sett redan avgett mer ftalater än ett nytt. Det gäller inte Farmerrains egna material, eftersom de är ftalatfria oavsett ålder — men är relevant att känna till för PVC-produkter i allmänhet.

PVC som material går tekniskt att smälta om flera gånger utan att egenskaperna försämras, och materialåtervinning av PVC ökar i Europa. Men ett regnplagg är sällan ett enda material — dragkedjor, sömtejp, knappar och foder gör textilåtervinning mer komplicerat i praktiken än för ren PVC-plast. Vi är ärliga med att vi ännu inte har en fullskalig återvinningslösning för färdiga plagg. Vår hållbarhetsstrategi bygger istället primärt på livslängd: ett plagg som håller i decennier belastar miljön mindre än flera kortlivade plagg, oavsett återvinningsbarhet.

Inte nödvändigtvis. Halogener är en grupp grundämnen (bland annat klor, fluor och brom) som finns naturligt i till exempel havssalt, och som i vissa plaster — som PVC — sitter hårt kemiskt bundna i själva polymerkedjan. I den formen är de i praktiken lika ofarliga som saltet i havsvatten. Det som faktiskt är problematiskt är vissa fristående halogenföreningar, som bromerade flamskyddsmedel. Att kräva ”halogenfritt” är ett trubbigt verktyg — det utesluter både farliga och ofarliga halogenanvändningar i samma veva. Mer exakt vore att fråga efter frånvaro av specifika ämnen, som vi gör i resten av den här FAQ:n.

Ja, det bör undvikas — men inte för att PVC är unikt farligt. Okontrollerad förbränning av klorhaltigt material (PVC, men även trä och matrester) kan bilda dioxiner, en grupp giftiga och svårnedbrytbara ämnen. Det är just den okontrollerade förbränningen som är problemet: i industriell PVC-tillverkning bildas dioxin bara i spårmängder och fångas upp av katalysatorer, och kontrollerade avfallsförbränningsanläggningar har rökgasrening som fångar upp det mesta. Regeln är enkel: lämna uttjänta regnkläder till textilåtervinning eller till kommunens avfallshantering — elda dem aldrig själv, oavsett material.

Vår miljövarudeklaration (EPD) är tredjepartsverifierad enligt ISO 14025 av Sweco Environment, med data från Miljögiraff AB. Den beskriver materialsammansättning, klimatavtryck och livscykel i detalj — hör av dig om du vill ha den skickad.

Vi byter. Det gjorde vi när vi gick från fossilbaserad mjukgörare till Pevalen™ Pro 100. Om något vi använder idag ifrågasätts på goda grunder i morgon, uppdaterar vi materialet och skriver det öppet — precis som vi redan är öppna med att vårt Deadstock-material innehåller ftalater eftersom det tillverkades innan dagens lagstiftning fanns.

Barn stoppar ofta kragar och ärmar i munnen, vilket är en vanlig exponeringsväg för ämnen som inte är kemiskt bundna till materialet (som ftalater och klorparafiner, vilka vandrar ut ur plasten över tid). Eftersom Pevalen™ Pro 100 tillhör en annan kemisk familj än båda dessa grupper minskar det den specifika risken — men som med alla plastprodukter är det ändå bra vana att inte låta barn tugga länge på kläder.

Nej. Impregnering (DWR) behövs bara för plagg där vattentätheten sitter i en ytbehandling som nöts bort. Vår vattentäthet sitter i själva vinylmaterialet — som ett paraply. Det finns inget lager att förnya.

Ja. Enligt EU:s Reach-förordning måste ett företag svara inom 45 dagar om en vara innehåller ämnen på SVHC-listan (som DEHP eller SCCP), om du frågar.

EU:s lagstiftning är bindande och striktare än på många andra marknader, men den täcker inte allt. Ett konkret exempel: de fyra vanligaste ortho-ftalaterna (DEHP, DBP, BBP, DIBP) har krävt särskilt myndighetstillstånd inom EU sedan den 21 februari 2015 — i praktiken förbjudna i de flesta tillämpningar i över tio år. Utanför EU gäller ingen motsvarande begränsning: samma ämnen tillverkas och används fortfarande i stor skala i bland annat Kina, Indien, Mellanöstern och Latinamerika. Import från länder utanför EU säljs ofta vidare inom EU utan fullständig testning för varje ämnesgrupp. Ett CE-märke eller en EU-adress på plagget garanterar inte automatiskt att varje komponent är testad.

Därför att de fungerade bäst tekniskt när de introducerades — PFAS gav oöverträffad vattenavvisning, ftalater och klorparafiner gjorde styv PVC bärbar. Det var inte slarv. Riskerna blev tydliga först årtionden senare, i takt med att forskningen om ackumulering i kropp och miljö växte fram.

Nej. Ren PVC (polyvinylklorid) är en stabil plast. Det är tillsatserna — mjukgörare, flamskyddsmedel, stabilisatorer — som avgör om ett PVC-material är problematiskt, inte polymeren själv.

Nej — det betyder bara att just ftalater inte använts. Ett plagg kan vara ftalatfritt och ändå innehålla klorparafiner, eller vice versa. Det är därför vi skriver ut varje ämnesgrupp separat istället för att använda samlingsord som ”kemikaliefritt” eller ”grönt”.

De löser olika problem i olika material. PFAS ytbehandlar tyg för att göra det vattenavvisande. Ftalater och klorparafiner är mjukgörare som görs inuti PVC för att göra det böjligt. De delar en sak: alla tre är svårnedbrytbara och misstänkt hormonstörande vid långvarig exponering, vilket är varför de är under skärpt reglering i EU.

Under fliken “våra regnkläder” finns skötselråd hur du tar hand om dina plagg. Du hittar all den information du behöver här: Skötselråd

Största risken för missfärgning är från andra plagg, tex jeans och konstläder.
Det kommer att synas lättast på ljusa plagg. Det kan även förekomma på mörkare plagg men är svårare att upptäcka.
Oftast sker detta genom en migrering av färg det kallas helt enkelt färgmigrering,  färgämnen flyttar på sig eller blöder in i andra material . Problemet är att det går in i materialet och inte sitter ytligt, så det är svårt eller rent av omöjligt att ta bort.
Undvik att hänga ihop plagg där du tror problem föreligger. Ett hängande plagg har mindre/lättare kontakt yta och är därmed mer skyddad från att det ska uppkomma. Tänk på att det är sällan eller aldrig ett skäl till reklamation , så gör så gott du kan att undvika det.

Barn stoppar ofta kragar och ärmar i munnen, vilket är en vanlig exponeringsväg för ämnen som inte är kemiskt bundna till materialet (som ftalater och klorparafiner, vilka vandrar ut ur plasten över tid). Eftersom Pevalen™ Pro 100 tillhör en annan kemisk familj än båda dessa grupper minskar det den specifika risken — men som med alla plastprodukter är det ändå bra vana att inte låta barn tugga länge på kläder.

Nej. Impregnering (DWR) behövs bara för plagg där vattentätheten sitter i en ytbehandling som nöts bort. Vår vattentäthet sitter i själva vinylmaterialet — som ett paraply. Det finns inget lager att förnya.

Det beror på vad dagen innehåller. För pölar, lera, sandlåda och regn: galon — helt tätt, spolas rent, tål att barn sitter och kanar. För höga pulsaktiviteter under längre tid: skalplagg som andas.

Många familjer har båda och väljer efter väder. Och galonets stora föräldrafördel är ärligheten: det fungerar likadant år efter år och kan ärvas utan att någon impregnering behöver underhållas.

Vid låg till måttlig aktivitet i ihållande regn: ja. Luftväxling genom öppningar och passform flyttar mer fukt än ett membran under mättade förhållanden. Vid hög puls i lätt väder har membranet fördelen.

Saltvatten, fiskrens och hårt slitage sätter igen och sliter membran snabbt, och plaggen tål inte samma rengöring. Belagd PVC-väv spolas ren, tål nötningen och sviker inte mitt i ett drag. Valet är praktiskt, inte nostalgiskt.

Sällan. Vid ihållande regn, mekaniskt tryck och slitage tappar membranplagg både andning och upplevd täthet. För heldagsarbete ute ger en helt tät konstruktion med ventilation ett mer förutsägbart skydd.

Funktionen försämras stegvis: impregneringen slits, porer sätts igen av smuts och tvättmedelsrester, laminatet kan delaminera och tejpade sömmar släppa. Plagget kan vara ”tätt” men upplevas blött långt tidigare.

Historiskt byggde de flesta DWR-behandlingar på PFAS — högfluorerade ämnen som är extremt svårnedbrytbara i naturen. Branschen ställer om till PFAS-fria alternativ, och användningen begränsas stegvis inom EU. Kontrollera alltid tillverkarens deklaration. Farmerrains egna tyger innehåller inte PFAS.

Durable Water Repellent — impregneringen som får vatten att pärla av yttertyget på membranplagg. Den slits bort av tvätt, UV-ljus och nötning och måste läggas om regelbundet för att plagget ska fungera. Farmerrains belagda vävar behöver ingen DWR.

Två skäl. När luften utanför är mättad med fukt försvinner tryckskillnaden som driver ångtransporten. Och när yttertyget blir genomblött blockeras transporten nästan helt.
Membranet andas alltså som sämst i just det väder plagget köptes för.

Hur många gram vattenånga en kvadratmeter material släpper igenom per dygn under labbförhållanden (MVTR). 10 000–20 000 marknadsförs som höga värden. Verklig prestanda i regn är lägre.

Membranet släpper igenom enskilda vattenångmolekyler men stoppar droppar. Transporten drivs av skillnaden i värme och fukt mellan insida och utsida av plagget.

För att materialet inte släpper ut vattenånga. Fukten du känner kommer inifrån, inte utifrån. Lösningen är ventilation — öppningar, luftig passform och rätt lager under — inte ett tätare plagg.

Inte nödvändigtvis. Halogener är en grupp grundämnen (bland annat klor, fluor och brom) som finns naturligt i till exempel havssalt, och som i vissa plaster — som PVC — sitter hårt kemiskt bundna i själva polymerkedjan. I den formen är de i praktiken lika ofarliga som saltet i havsvatten. Det som faktiskt är problematiskt är vissa fristående halogenföreningar, som bromerade flamskyddsmedel. Att kräva ”halogenfritt” är ett trubbigt verktyg — det utesluter både farliga och ofarliga halogenanvändningar i samma veva. Mer exakt vore att fråga efter frånvaro av specifika ämnen, som vi gör i resten av den här FAQ:n.

Barn stoppar ofta kragar och ärmar i munnen, vilket är en vanlig exponeringsväg för ämnen som inte är kemiskt bundna till materialet (som ftalater och klorparafiner, vilka vandrar ut ur plasten över tid). Eftersom Pevalen™ Pro 100 tillhör en annan kemisk familj än båda dessa grupper minskar det den specifika risken — men som med alla plastprodukter är det ändå bra vana att inte låta barn tugga länge på kläder.

Nej. Impregnering (DWR) behövs bara för plagg där vattentätheten sitter i en ytbehandling som nöts bort. Vår vattentäthet sitter i själva vinylmaterialet — som ett paraply. Det finns inget lager att förnya.

Därför att de fungerade bäst tekniskt när de introducerades — PFAS gav oöverträffad vattenavvisning, ftalater och klorparafiner gjorde styv PVC bärbar. Det var inte slarv. Riskerna blev tydliga först årtionden senare, i takt med att forskningen om ackumulering i kropp och miljö växte fram.

Vår garanti gäller eget varumärke, men vi hjälper gärna till med andra om vi kan.

Ja — från hösten 2026 i innerfickan.

Nej, men den är i de allra flesta fall fullt reparerbar till fördelaktigt pris.

Tre år från köpet, om felet fanns från början. Sista året ligger bevisbördan på konsumenten.

Reklamationsrätten följer av lag och gäller tre år. Garanti är ett frivilligt tillägg.

Fråga tillverkaren om innehåll — du har enligt REACH artikel 33 rätt att få svar inom 45 dagar.

Var försiktig med DEET-baserat myggmedel — det kan angripa plastytor.

Det beror på flyktiga ämnen som avgår ur färsk plast. Vädra plagget ett par dagar så försvinner lukten. Lukten är inte lika vanlig på uppackade plagg — den märks mest på nya regnkläder som fortfarande ligger förpackade i plastpåse.

Ja, med rätt lager under.

Galon för lera och regn, skalkläder för hög aktivitet under längre tid.

Aldrig på belagd väv — värmen skadar beläggningen.

Det gör ingen nytta på belagd väv och belastar bara vattenmiljön.

Nej — värmen skadar beläggningen.

Ja, så länge du följer skötselrådet.

Nej, aldrig — tätheten sitter i beläggningen, inte i en ytbehandling.

Materialet och sömmarna släpper inte igenom vatten — men halsöppning, ärmslut och dragkedjor kan alltid släppa in vatten om plagget bärs fel.

Ange alltid namn och ordernummer på en lapp i paketet, och skriv om du vill byta storlek, byta färg eller returnera varan.

Vår lagningsgaranti gäller enbart Farmerrains eget varumärke. Andra märken hjälper vi gärna till med om vi har rätt kompetens och verktyg.

Ja. Från hösten 2026 levereras varje plagg med reservknappar i innerfickan.

Ja. Vi säljer knappsatser separat.

Knän, sittytor och insidan av benen möter underlag och redskap hela dagen. Det är normalt slitage, inte ett fel.

Reklamationsrätten följer av lag och gäller i tre år, oavsett vad Farmerrain lovar. En garanti är ett frivilligt löfte utöver det.

Ja — skicka det till oss. De flesta lagningar sker i Käsemåla, med huvudfabriken som stöd om skadan ligger utanför vad vi klarar där.

Ja, till vårt museum, som tar emot plagg av vilket märke som helst för att bevara galonets historia — det är skilt från lagningstjänsten.

Kunden betalar frakten. Lagningen kostar självkostnad eller fördelaktigt pris.

Fler gånger än man tror — exempel finns på tre lagningar.

Inte alla, så länge det är miljömässigt försvarbart.

Enklare lagningar kan svetsas i Käsemåla. Övriga utförs vid vår huvudfabrik.

Laga själv med medföljande lapp, köpa ett lagningskitt eller skicka in plagget till oss.

Nej, inget helt kit följer med, men lagningslapp och knappar gör det, och ett fullständigt lagningskitt går att köpa separat vid behov.

Farmerrain ansvarar inte för förseningar orsakade av omständigheter utanför vår kontroll. Varar det längre än två månader har både du och Farmerrain rätt att häva avtalet utan skadeståndsskyldighet.

Till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) eller kommunens konsumentvägledning/Konsumentverket. Farmerrain följer frivilligt ARN:s beslut. Är du kund i ett annat EU-land finns motsvarande organ listade hos EU-kommissionen (consumer-redress.ec.europa.eu), som ersatt den tidigare ODR-plattformen sedan juli 2025.

I enlighet med GDPR, enbart för att fullfölja köpet, leveransen och eventuell kreditprövning. Uppgifterna säljs aldrig vidare till tredje part, och du har rätt till tillgång, rättelse och radering.

Ja, förutom till Norge. Farmerrain är VOEC-registrerat, vilket innebär att norsk moms redan är inkluderad i priset och norska kunder slipper tull- och importavgifter.

99 kr inom Sverige, 199 kr till övriga Europa och 299 kr till övriga världen — fast pris oavsett vikt.

Farmerrain ombesörjer och bekostar hämtningen. Är reklamationen berättigad återbetalar vi även skäliga fraktkostnader. Är den inte berättigad står du själv för transportkostnaderna.

Nej, om inget annat anges. Reavaror samt specialordrar med ändrad längd, färg eller modell är undantagna.

Ja, byte erbjuds inom 14 dagar från leveransdagen. Varan ska vara oanvänd och med originalförpackningen kvar.

Inom 14 dagar efter att vi mottagit varan eller bevis på att den skickats tillbaka. Ursprunglig standardfrakt återbetalas inte.

Du som kund, om inget annat anges.

Nej. Undantaget är varor tillverkade enligt dina specifika anvisningar eller med en tydlig personlig prägel, till exempel anpassad längd, färgkombination eller modell utanför standardsortimentet.

14 dagar från det att du mottagit varan, enligt distansavtalslagen, utan att du behöver ange något skäl.

När du har lagt din beställning och fått en orderbekräftelse från Farmerrain via e-post.

Ja. Utöver PVC-råvaran BIOVYN™ (kopplad till förnybar biomassa genom certifierad massbalans) och den ftalatfria mjukgöraren Pevalen™ Pro 100, är undertyget i alla våra egna tygkvaliteter gjort av 100 % återvunnen PET-polyester – och har alltid varit det, redan i den äldre Biovinyl-generationen innan Biovinyl+ fanns. Undertyget utgör omkring 12 % av en jackas totalvikt (enligt vår EPD för seglarjackan); resten är PVC-beläggning – men den delen av tyget är i sin helhet återvunnen.

Nej, och det är en viktig skillnad. Endast cirka 23 000 ämnen var registrerade under REACH 2025, medan flera hundra tusen kemiska föreningar förekommer i kommersiellt bruk globalt. Att ett ämne inte står med på kandidatlistan kan betyda att det är utvärderat och bedömt säkert – men det kan lika gärna betyda att det ännu inte hunnit granskas. Frånvaro av en varningsflagga är inte samma sak som ett säkerhetsintyg.

Ja. Ett företag som importerar en vara till EU övertar samma skyldigheter som en EU-tillverkare skulle haft – de kan behöva utse en så kallad ”endast representant” (Only Representative) för registreringen. Det är själva poängen med regelverket: ursprungsland avgör inte om reglerna gäller, bara vem som bär ansvaret för att de följs.

Ja, men inte ECHA direkt. Tillsynen ligger hos varje medlemslands egen myndighet – i Sverige Kemikalieinspektionen, i Tyskland bland annat Bundesanstalt für Arbeitsschutz und Arbeitsmedizin (BAuA) tillsammans med delstaternas myndigheter. ECHA samordnar och håller register, men det är nationella inspektioner, marknadskontroll och i vissa fall tullen vid import som i praktiken upptäcker avvikelser.

Att ett ämne finns på kandidatlistan (SVHC) innebär att det är identifierat som särskilt farligt och att företag måste informera om det finns i en vara över 0,1 viktprocent – men det är inte i sig förbjudet. Först när ämnet flyttas till den snävare tillståndslistan (bilaga XIV) blir användningen tillståndspliktig. Det är alltså två olika skärpningsgrader, inte samma sak – och ett ämne kan ligga kvar på kandidatlistan i flera år innan (eller utan att) det någonsin flyttas vidare.

Nästan, men inte exakt. När ett ämne förs upp på REACH bilaga XIV (auktorisationslistan) innebär det att ämnet inte får tillverkas, säljas eller användas inom EU efter ett bestämt datum – om inte ett företag ansöker om och beviljas ett specifikt undantag för en specifik användning. I praktiken fungerar det som ett förbud med en smal öppning för fall där inget säkrare alternativ finns. DEHP, DBP, BBP och DIBP är exempel på ämnen som hanteras på det sättet sedan 2015.

Generellt ja, om de innehåller ftalater. Ftalater är inte kemiskt bundna till plasten utan vandrar sakta ut ur materialet under hela dess livstid – ju äldre plagget är, desto mer har redan läckt ut, vilket också innebär att kvarvarande halter fortsätter vandra ut i luft, damm och vid hudkontakt. Ett äldre PVC-plagg (eller ett second hand-fynd) har alltså statistiskt sett redan avgett mer ftalater än ett nytt. Det gäller inte Farmerrains egna material, eftersom de är ftalatfria oavsett ålder – men är relevant att känna till för PVC-produkter i allmänhet.

PVC som material går tekniskt att smälta om flera gånger utan att egenskaperna försämras, och materialåtervinning av PVC ökar i Europa. Men ett regnplagg är sällan ett enda material – dragkedjor, sömtejp, knappar och foder gör textilåtervinning mer komplicerat i praktiken än för ren PVC-plast. Vi är ärliga med att vi ännu inte har en fullskalig återvinningslösning för färdiga plagg. Vår hållbarhetsstrategi bygger istället primärt på livslängd: ett plagg som håller i decennier belastar miljön mindre än flera kortlivade plagg, oavsett återvinningsbarhet.

Inte nödvändigtvis. Halogener är en grupp grundämnen (bland annat klor, fluor och brom) som finns naturligt i till exempel havssalt, och som i vissa plaster – som PVC – sitter hårt kemiskt bundna i själva polymerkedjan. I den formen är de i praktiken lika ofarliga som saltet i havsvatten. Det som faktiskt är problematiskt är vissa fristående halogenföreningar, som bromerade flamskyddsmedel. Att kräva ”halogenfritt” är ett trubbigt verktyg – det utesluter både farliga och ofarliga halogenanvändningar i samma veva. Mer exakt vore att fråga efter frånvaro av specifika ämnen, som vi gör i resten av den här FAQ:n.

Ja, det bör undvikas – men inte för att PVC är unikt farligt. Okontrollerad förbränning av klorhaltigt material (PVC, men även trä och matrester) kan bilda dioxiner, en grupp giftiga och svårnedbrytbara ämnen. Det är just den okontrollerade förbränningen som är problemet: i industriell PVC-tillverkning bildas dioxin bara i spårmängder och fångas upp av katalysatorer, och kontrollerade avfallsförbränningsanläggningar har rökgasrening som fångar upp det mesta. Regeln är enkel: lämna uttjänta regnkläder till textilåtervinning eller till kommunens avfallshantering – elda dem aldrig själv, oavsett material.

Vår miljövarudeklaration (EPD) är tredjepartsverifierad enligt ISO 14025 av Sweco Environment, med data från Miljögiraff AB. Den beskriver materialsammansättning, klimatavtryck och livscykel i detalj – hör av dig om du vill ha den skickad.

Vi byter. Det gjorde vi när vi gick från fossilbaserad mjukgörare till Pevalen™ Pro 100. Om något vi använder idag ifrågasätts på goda grunder i morgon, uppdaterar vi materialet och skriver det öppet – precis som vi redan är öppna med att vårt Deadstock-material innehåller ftalater eftersom det tillverkades innan dagens lagstiftning fanns.

Barn stoppar ofta kragar och ärmar i munnen, vilket är en vanlig exponeringsväg för ämnen som inte är kemiskt bundna till materialet (som ftalater och klorparafiner, vilka vandrar ut ur plasten över tid). Eftersom Pevalen™ Pro 100 tillhör en annan kemisk familj än båda dessa grupper minskar det den specifika risken – men som med alla plastprodukter är det ändå bra vana att inte låta barn tugga länge på kläder.

Nej. Impregnering (DWR) behövs bara för plagg där vattentätheten sitter i en ytbehandling som nöts bort. Vår vattentäthet sitter i själva vinylmaterialet – som ett paraply. Det finns inget lager att förnya.

Ja. Enligt EU:s Reach-förordning måste ett företag svara inom 45 dagar om en vara innehåller ämnen på SVHC-listan (som DEHP eller SCCP), om du frågar.

EU:s lagstiftning är bindande och striktare än på många andra marknader, men den täcker inte allt. Ett konkret exempel: de fyra vanligaste ortho-ftalaterna (DEHP, DBP, BBP, DIBP) har krävt särskilt myndighetstillstånd inom EU sedan den 21 februari 2015 – i praktiken förbjudna i de flesta tillämpningar i över tio år. Utanför EU gäller ingen motsvarande begränsning: samma ämnen tillverkas och används fortfarande i stor skala i bland annat Kina, Indien, Mellanöstern och Latinamerika. Import från länder utanför EU säljs ofta vidare inom EU utan fullständig testning för varje ämnesgrupp. Ett CE-märke eller en EU-adress på plagget garanterar inte automatiskt att varje komponent är testad.

Därför att de fungerade bäst tekniskt när de introducerades – PFAS gav oöverträffad vattenavvisning, ftalater och klorparafiner gjorde styv PVC bärbar. Det var inte slarv. Riskerna blev tydliga först årtionden senare, i takt med att forskningen om ackumulering i kropp och miljö växte fram.

Nej. Ren PVC (polyvinylklorid) är en stabil plast. Det är tillsatserna – mjukgörare, flamskyddsmedel, stabilisatorer – som avgör om ett PVC-material är problematiskt, inte polymeren själv.

Nej – det betyder bara att just ftalater inte använts. Ett plagg kan vara ftalatfritt och ändå innehålla klorparafiner, eller vice versa. Det är därför vi skriver ut varje ämnesgrupp separat istället för att använda samlingsord som ”kemikaliefritt” eller ”grönt”.

De löser olika problem i olika material. PFAS ytbehandlar tyg för att göra det vattenavvisande. Ftalater och klorparafiner är mjukgörare som görs inuti PVC för att göra det böjligt. De delar en
sak: alla tre är svårnedbrytbara och misstänkt hormonstörande vid långvarig exponering, vilket är varför de är under skärpt reglering i EU.

Utöver den tekniska specifikationen har vi ett eget museum med äldre produkter av liknande material, där flera exemplar har en livslängd på över 50 år. Det är dokumenterat i vår miljövarudeklaration. Hårt belastade plagg får dock svårt att uppnå denna livslängd i praktiken.

Deadstock är vår kollektion där restmaterial och äldre partier blir till nya, fullvärdiga produkter i stället för att gå till spillo. Läs mer om materialet och vilka modeller det gäller på sidan Våra material.

Om plagget fortfarande är vattentätt och fullt användbart skänker vi det till välgörenhet – bland annat Röda Korset och humanitära insatser i Ukraina – i stället för att kassera det. Det görs flera gånger per år beroende på tillgång, och vi har gjort det ända sedan varumärket Farmerrain skapades 2019.

Visningsplagg, modellplagg från fotografering och inspelning, reparerade eller skönhetsfelsbehäftade returer, utgående artiklar, samt mindre serier udda tygrester och äldre osålda partier – allt sådant vi annars riskerar att sitta med.

Vi bygger ut sortimentet med bland annat ett lagningskit med lim, ett lagningskit med självhäftande lapp, separat lim som fungerar på både vadare och regnplagg, lösa lappar samt knappar och knappsatser. Sortimentet lanseras löpande.

Nej, inget helt lagningskit. I alla jackor med knappar följer en lagningslapp och knappar med. Ett fullständigt lagningskit kan du köpa separat om du skulle få ett hål i plagget.

Vår seglarjacka har en tredjepartsverifierad miljövarudeklaration på 5,82 kg CO2e per jacka, vagga till grav (EPD-IES-0005125, giltig till januari 2027). Vi publicerar bara siffror som är verifierade på det här sättet – andra, ej verifierade uppskattningar publicerar vi inte förrän en ny EPD bekräftar dem. Vi visar att vårt arbete gör att vi är mycket under detta se tabell.

En livscykelanalys kartlägger ett plaggs miljöpåverkan från råmaterial till avfallshantering, för att visa var förbättringspotentialen finns. Vi gör det för att kunna prioritera rätt – i vårt fall visade det att råmaterialet, särskilt PVC-pastan, är den största enskilda faktorn.