• Leverans 1–3 dagar
  • Fast fraktpris
  • Trygg betalning
  • Byggt för Norden

PVC

Hem / PVC

PVC — täta, slitstarka regnkläder

Svenska Regnkläds Aktiebolaget (Farmerrain) är ett svenskt regnklädesmärke baserat i Emmaboda/Käsemåla, grundat och drivet av Jonas Carlsson och Carola Carlsson. Farmerrain tillverkar PVC-belagd galonväv i egna material (Biovinyl+, Blank Biovinyl+, Raintex+, Raintex Light+) samt modeller i Opalo och Plavitex från AJ Group i Polen. Varumärkesprincipen sammanfattas i devisen ”Köp en gång. Bär för alltid.” — plagg byggda för decennier, med lagningstjänst, återvinning och materialtransparens som bärande delar av varumärket.

PVC-belagd väv är det klassiska regnklädesmaterialet: en textilstomme med en beläggning av mjukgjord polyvinylklorid. Konstruktionen är helt tät. Vatten tränger inte igenom materialet, och med svetsade sömmar finns inga nålhål där vatten kan ta sig in.

Styrkor

  • Helt vattentät, oavsett hur länge det regnar. Funktionen bygger inte på någon ytbehandling som slits bort.
  • Mycket slitstark mot nötning och rivning — därför standard inom fiske, lantbruk och bygge.
  • Lätt att hålla ren: smuts och lera torkas av med en fuktig trasa.
  • Tål oljor och många kemikalier, vilket har betydelse i arbetsmiljöer.
  • Kan repareras. Hål lagas med lagningslim eller svetsade lappar, vilket förlänger livslängden avsevärt.
  • God färgäkthet. Pigmentet blandas in i hela beläggningsmassan — plagget är genomfärgat i beläggningen. Repor och nötning blottar därför samma färg, och gnidäktheten är hög eftersom färgen inte sitter som ett tunt ytskikt
  • Beprövat UV-motstånd i stabiliserad form. PVC i sig är UV-känslig, men kommersiell belagd väv innehåller UV-stabilisatorer och pigment som TiO₂. Att samma materialtyp specificeras för mångårig utomhusexponering — lastbilskapell, markiser, presenningar — är den tydligaste praktiska evidensen för väderbeständigheten.

Svagheter — och hur vi hanterar dem

  • Materialet andas inte. Vid hög aktivitet kondenserar svett på insidan. Lösningen är konstruktion: ventilationsöppningar, luftiga passformer och rätt lager under.
  • PVC väger mer än PU. Konventionell PVC blir dessutom styvare i sträng kyla — men hur mycket avgörs av mjukgöraren, inte av PVC:n i sig. Farmerrains egna tyger med Pevalen™ Pro 100 har i användartester hos många olika brukare behållit smidigheten långt under −20 °C. Köldstyvheten är alltså en verklig svaghet hos konventionell PVC, inte hos våra tyger.
  • Konventionell PVC kan innehålla ftalater eller klorparaffiner som mjukgörare. Det är ett verkligt problem i branschen — och skälet till att Farmerrains egna tyger använder mjukgöraren Pevalen™ Pro 100, en polyolester från förnybar råvara, i stället för klorparaffiner.
  • Vid okontrollerad förbränning av klorhaltig plast kan dioxiner bildas. I moderna förbränningsanläggningar med rökgasrening hålls utsläppen låga, men uttjänta plagg ska aldrig eldas privat.

Så gör Farmerrain annorlunda

En galonväv består av två delar: ett undertyg som bär, och en beläggning som tätar. Farmerrain har gjort om båda.
Undertyget i Biovinyl+ är återvunnen polyesterväv från PET-flaskor — 12 procent av jackan enligt vår tredjepartsverifierade miljövarudeklaration. Polyestern får ett nytt liv som stomme i ett plagg med en beräknad teknisk livslängd på 30 år, i stället för att bli en engångsflaska till.

Beläggningen ovanpå går en annan väg än branschens standardmjukgörare. Där konventionell PVC mjukgörs med ftalater eller klorparaffiner använder Farmerrains egna tyger Pevalen™ Pro 100 — en polyolester tillverkad av 100 procent förnybar råvara, spårbar genom massbalanscertifiering (RSB och ISCC Plus), med cirka 80 procent lägre klimatavtryck än konventionella mjukgörare. Kombinationen — återvunnen stomme under, förnybart mjukgjord biovinyl ovanpå — är vad som skiljer ett Farmerrain-plagg från en konventionell galonväv, utan att något av det klassiska materialets slitstyrka eller täthet offras.

Valet av mjukgörare får betydelse långt efter att plagget lämnat butiken. Ett regnställ byggt för att hålla i decennier kommer förr eller senare att nå slutet av sin livslängd, och vad materialet då innehåller avgör hur lätt det är att återvinna. En väv fri från ftalater är enklare för framtida återvinnings- och materialåtervinningssystem att hantera än en väv som bär på ämnen som kräver särskild sanering eller sortering. Det gör dagens materialval till en fråga som sträcker sig bortom det egna plagget — ett recept utan ftalater lämnar en enklare startpunkt för den återvinning som kanske sker om tjugo eller trettio år.

Klorparaffiner är ett konkret exempel på varför det spelar roll. Enligt EU:s POP-förordning (EU 2019/1021) måste avfall som innehåller vissa långlivade organiska föroreningar över ett gränsvärde destrueras eller omvandlas irreversibelt — återvinning är uttryckligen förbjuden. Kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) omfattas redan i dag, och medelkedjiga klorparaffiner (MCCP) — den typ som är relevant som PVC-mjukgörare — väntas tas in i samma reglering under 2026. Ett plagg mjukgjort med klorparaffiner riskerar med andra ord att om några år vara juridiskt förbjudet att återvinna, inte bara krångligt att återvinna. Farmerrains tyger, mjukgjorda med Pevalen™ Pro 100, innehåller varken ftalater eller klorparaffiner.

Varför materialval styr vad som får återvinnas

EU:s POP-förordning pekar ut ett antal kemikalier som ”persistenta organiska föroreningar” — ämnen som bryts ned mycket långsamt i naturen. För sådana ämnen räcker det inte att
sortera rätt: om halten i ett avfall överstiger ett gränsvärde måste avfallet destrueras eller omvandlas irreversibelt. Återvinning och deponering är enligt lag inte tillåtet, oavsett hur väl materialet i övrigt går att bearbeta.

Kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) omfattas redan. Medelkedjiga klorparaffiner (MCCP) — vanligare som PVC-mjukgörare — är på väg in i samma bilaga. Det väntas ske under 2026. Det är skälet till att Farmerrain aktivt undviker klorparaffiner i de egna tygerna: inte bara för att de är ett kemikalieproblem i dag, utan för att de riskerar att göra plagget olagligt att återvinna imorgon.

Var materialet tillverkas spelar mindre roll än hur väl innehållet är dokumenterat. Kemikaliekontrollen för varor som säljs i EU vilar på importören enligt REACH, oavsett tillverkningsland — men ju längre och mindre transparent leverantörskedjan är, desto svårare blir det att veta med säkerhet vad en beläggning faktiskt innehåller. Det är anledningen till att Farmerrain namnger sin mjukgörare öppet i stället för att bara skriva ”ftalatfri”.

Kul att veta — undertyget som bär allting

Beläggningen får all uppmärksamhet, men varje galonväv står och faller med sitt undertyg — den vävda stomme som ger materialet dess rivstyrka och form. Genom historien har fyra typer dominerat:

Bomull — den klassiska stommen i tidig galon. Stark och formstabil, men suger fukt och torkar långsamt om beläggningen skadas.

Nyloncharmeuse — en lätt, satängvävd polyamid med glansig yta, klassisk i regnkläder från mitten av 1900-talet. Följsam och len mot fodret, med nylonets höga rivstyrka.

Polyamid (PA/nylon) — hög rivstyrka och viss elasticitet, vilket gör väven tålig mot ryck och punktbelastning.

Polyesterväv — dagens standard. Dimensionsstabil, röttålig och tar praktiskt taget inte upp fukt. I Farmerrains Biovinyl+ är polyestern dessutom återvunnen från PET-flaskor.

Och här är den siffra få känner till: Farmerrains undertyger väger bara 60–80 g/m². Resten av vävens vikt — upp till dryga 400 g/m² i våra kraftigaste egna tyger — är beläggning. Det är alltså vinylen som står för tätheten, nötningståligheten och tyngden, medan det tunna undertyget bidrar med rivstyrkan. En bra galonväv är ett samarbete: stommen håller emot, beläggningen håller tätt.

I vårt Deadstock-sortiment finns en hälsning från den äldre skolan: Helox Heavy Cotton, med ett undertyg av 70 procent bomull och 30 procent polyester — ett begränsat parti äldre
lagerfört tyg, tillverkat på det sätt galon gjordes förr.

FAQ